Vykort från Larzen

Vi får inte mycket post till kollektivet men en dag låg det ett vykort från Larzen innanför dörren. Han saknades oss mycket men trivdes bra i Dubrovnik. Även om det även där var lågsäsong fanns det en hel del turister och han fick måla flera porträtt varje dag. Han skrev att han givetvis saknade oss hoppades att vi kanske skulle kunna åka och hälsa på honom. Vad han inte saknade var det svenska vädret. Han förstod att det nu var kallt och mörkt, medans det i södra Kroatien var ungefär som en svensk sommar. Han skrev också om den goda maten, atmosfären och allt annat han uppskattade med Dubrovnik. Han avslutade med att det skulle dröja länge innan han kom tillbaks, om han ens skulle komma tillbaks till Sverige.

Maja, vars uppdrag på den fria teaterscenen nu var avslutat och hon jobbade nu extra på ett äldreboende fick genast idén att resa och hälsa på Larzen och undersöka möjligheten att jobba som gycklare där.

Ibbe och jag Amelia protesterade med en gång även om vi förstod henne. Men då skulle det vara vara vi två kvar och det skulle knappast vara ett kollektiv då. Maja tyckte vi skulle försöka leta upp någon mer som kunde bo hos oss i så fall men det kändes inte som det skulle bli samma sak.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *